En av de mest betydelsefulla filosoferna i vår tid, Agnes Heller, dog 90 år gammal under högsommaren 2019. Hon drunknade den 19:e juli i samband med en simtur i Balatonsjön i sydvästra delen av Ungern.
Agnes Heller efterlämnar barn och barnbarn i Budapest. Hon gifte sig 1949 med Istvan Hermann (1925-1986) och de fick en dotter; Zsuzsanna Hermann (f. 1952), som utbildade sig till psykolog. Agnes Heller gifte sig en andra gång och då med Ferenc Fehér (1933-1994). De fick en son, György Fehér (f. 1964), som är verksam som jurist. Såväl hennes första som andra man var filosofer och tillhörde den skola som betecknades Budapestskolan. Tillsammans med Fehér skrev hon flera böcker.
Hon läste, skrev och föreläste regelbundet på olika platser världen över ända fram till sin död. Undertecknad hade privilegiet att under de senaste sju åren regelbundet träffa henne för att samtala om politik, psykoanalys, den skrämmande utvecklingen i världen, delar av filosofihistorien, skönlitteraturen och den politiska situationen i Ungern. Hon var alltid villig att diskutera, aldrig rädd för att säga vad hon tänkte och fylld av en stor livskraft. Hon var en reflekterande filosof som ville försöka förstå den komplicerade så kallade verkligheten.
Agnes Heller hade ett judiskt ursprung och föddes i Budapest den 12:e juli 1929. Hon lyckades 1944, ännu inte fyllda 15 år, att tillsammans med sin mor, Angyalka Heller, undvika att hamna i koncentrationsläger med hjälp av schweiziskt beskydd, medan hennes far, Pal Heller, som var jurist, mördades efter att ha deporterats till Auschwitz. Flera av hennes släktingar avrättades. En kusin räddades mirakulöst av Raoul Wallenberg (f. 1912)1. Det nazistiska barbariets uppkomst blev en av de frågor som upptog henne livet ut.
Agnes Heller talade med kärlek om sina föräldrar. Inte minst beundrade hon sin far och bevarade ett kristallklart minne av honom. Heller förblev en ihärdig kritiker av alla totalitära politiska system; det gällde såväl den kommunistiska diktaturen, under vilken hon växte upp, som den nuvarande ungerska regimen ledd av Viktor Orbán (f. 1963). Hon valde 1977 att tillsammans med sin man Ferenc Fehér lämna Ungern för att gå i exil. Hon tog sig till Australien och sju år senare till USA. Från och med 1986 var hon i 23 år verksam vid New School for Social Research i New York, men återvände definitivt till sitt hemland år 2009, i samband med att hon avslutade sitt akademiska åtagande i det stora landet i väster. Hon fortsatte arbetet vid New School for Social Research i den anda som Hannah Arendt (1906-1975) hade lagt grunden till. Arendt var knuten till skolan från andra världskriget slut fram till sin död.
Agnes Heller kände sig hemma på flera platser i världen; i Berlin, Paris, New York, Budapest och i Sydamerika. På samma sätt som det var naturligt för henne att föreläsa i såväl Göteborg som Stockholm. Exilen var hennes uppenbara element.
Hennes första betydelsefulle lärare var Georg Lukács (1885-1971). Han inspirerade henne till att utveckla ett självständigt tänkande. Ungernrevolten 1956 blev viktig för såväl Lukács som Heller. Hon kom i samband med att Lukács blev lojal med Ungerns socialistiska arbetarparti att bryta med honom. Hennes behov av frihet var okuvligt.
Bland moderna filosofer var Michel Foucault (1926-1984) den viktigaste för henne. Hon läste honomregelbundet och kände honom personligen. I anekdotens form brukade hon berätta för mig om hur det var att laga mat tillsammans med Foucault i hans lägenhet i Paris. De kunde inte avstå från att diskutera grundläggande filosofiska frågor medan grytorna stod på spisen. Hon läste de centrala grekiska filosoferna. Shakespeare, Hegel, Marx och Freud var återkommande referenser för henne.
Politiskt gick hon från att vara en humanistisk marxist till att bli en förespråkare för den amerikanska politiska modellen. Hon uppfattade att den amerikanska konstitutionen ger de bästa möjligheterna för den enskilde att förverkliga ett meningsfullt liv i frihet. Hon var emellertid självklart främmande inför den politik som Donald Trump (f. 1946) bedriver. Hon var lika kritisk mot kommunistiska regimer som hon var mot högerpopulistiska. Hon publicerade flera böcker och bland dem kan nämnas: A Theory of Need in Marx (1977), A Theory of Feelings (1978), A Theory of History (1981), A Radical Philosophy (1984) och Biopolitics: The Politics of the Body, Race and Nature (tillsammans med Sonja Pintscher Rickmann) (1996). Agnes Heller har i texter även diskuterat modernism och postmodernism. En av hennes böcker som väckt uppmärksamhet är A Theory of Modernity (1999). Hon tillhörde den exklusiva grupp av tänkare som Emmanuel Macron (f. 1977) kallade till sig under våren 2019 för att reflektera över de utmaningar som Europa står inför. Hon var en förespråkare av ett enat och demokratiskt Europa. Hon erhöll en mängd utmärkelser för sin kulturella och intellektuella gärning, bland annat Sonningpriset 2006, Goethe-Medaille 2010, Wallenbergs medalj 2014 och Willy Brandts pris 2015.
Jag kom att ha flera offentliga samtal med henne; två gånger på Bok- och Biblioteksmässan, flera gånger inom ramen för Freudianska föreningen i Göteborg liksom i Stockholm. Georg Klein, Agnes Heller och undertecknad hade också upprepade och omfattande samtal i Budapest om det intellektuella arbetets villkor. Hennes lägenhet, vid Donau, var vacker och gedigen. Sådan var Agnes Heller. Vi sörjer hennes bortgång, vi minns och är djupt tacksamma över det hon gav oss.
1. Raoul Wallenberg är försvunnen sedan 1945. Han dödförklarades av svenska myndigheter 2016, dödsdatumet sattes då formellt till 31/7 1952. Enligt officiella sovjetiska uppgifter avled han i Lubjankafängelset 17/7 1947.
Tack till Éva Csallóközi för att hon hjälpte mig att finna de biografiska uppgifterna om Agnes Hellers barn.
Agnes Heller fotograferad av journalisten Angelo Palma i Rom 1981.