Vi är på väg att förvandlas till rädda, stumma och ensamma människor som oroligt väntar på den senaste statistiken över antalet smittade av Covid-19, på siffror över hur många som har lagts in på IVA och på att få information om antalet människor som avlidit under det senaste dygnet. Är siffrorna alarmerande eller ger de oss anledning till något hopp? Kan vi skönja ett ljus i tunneln eller bör vi rikta in oss på att förstelnade härda ut? Kommer nedstängningen av samhället att fortsätta? Tysta och autistiska väntar vi på nya siffror, samtidigt som vi omvandlas till passiva konsumenter: Vi vill vara, som man säger, informerade. Har någon forskare upptäckt ytterligare en variant av viruset? Vad händer? När kan vi börja leva igen?
Det vackra vädret i Oslo i mitten av april oroade det norska Helsedirektoratet. Sol och nästan 20 grader varmt fick invånarna i den norska huvudstaden att inte längre förhålla sig till de aktuella restriktionerna. Hälsodirektören Espen Nakstad (f. 1975) kände sig tvingad att lyfta ett varningens finger och påpeka att smittorisken är ännu större än vad den var förra året vid samma tidpunkt. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Faran är på inget sätt över. Antalet smittade fortsätter att öka. Och vi kan läsa om att den så kallade tredje vågen ser ut att bli betydligt värre än den andra. Nu skärper vi oss. Smittan måste minska. Håll avstånd. Undvik trängsel. Minska dina kontakter. Du gör skillnaden. Tar det aldrig slut?
Den franske författaren Philippe Sollers (f. 1936) säger i en nyligen publicerad intervju att läsandet är på väg att försvinna bort, utarmas och ersättas med en upptagenhet av det digitala och siffrorna[1]. Att läsa, lyssna, skriva och tänka kräver tid och en förmåga att gå in i en annan värld; i ordens och textens meningsbärande universum.
Det är angeläget att vi börjar diskutera väsentliga frågor på allvar. Vi behöver finna en väg att på ett värdigt sätt tala om våra liv, utsattheten och det som har drabbat oss. Liksom att benämna det som redan hade blivit påtagligt och som i grunden är oberoende av den pandemi som spridit sig likt en löpeld världen över. Vi måste också ställa oss frågor utifrån vår läsning och ta oss an de problemställningar som texterna väcker. Vi får försöka, trots alla svårigheter och allt motstånd, att överge nuets och de dagsfärska siffrornas tyranni.
Vad händer med oss när vi undrar: Bör vi utgå ifrån att varje okänd människa vi träffar på gatan skulle kunna smitta oss, göra oss sjuka och orena? Vi blir till som människor genom det sätt på vilket vi tilltalas; vi uppstår i de frågor som vi ställer oss, blir till genom hur vi tilltalar den andre och hur den andre riktar sig till oss.
[1] … Lire est une activité de plus en plus ruinée par le numérique […]. Philippe Sollers ”Entretien” med anledning av hans nya bok Légende (2021). Tryckt i Gallimard Bulletin nr 536, mars-avril 2021.