Per Magnus Johanssons ledartext

Detta nummer av Psykoanalytisk Tid/Skrift inleds med en längre intervju med Sven-Eric Liedman. Han har varit professor i snart 30 år på Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han går i pension den 30 juni 2006. Undertecknad fick idén att avbryta den serie av intervjuer med franska psykoanalytiker som inletts, för att ge plats åt denna intervju med en av vårt lands mest inflytelserika humanistiska forskare och kulturkritiker. David Karlsson, före detta redaktör för Ord och Bild, inbjöds att delta i samtalet med Liedman. De redan gjorda men ännu opublicerade intervjuerna med franska psykoanalytiker kommer att tryckas i kommande nummer; serien återupptas.

David Karlsson uppehåller sig i artikeln »Materialism och metaforer« vid några språkliga stildrag i Liedmans författarskap. Inte minst uppmärksammar han metaforernas betydelse för Liedmans teoretiska arbete.

I artikeln »Önskans realitet« från 1965 försöker den franske psykiatrikern och psykoanalytikern Serge Leclaire att definiera och belysa Sigmund Freuds önskebegrepp och Jacques Lacans begärsbegrepp. Parallellt med detta analyserar Leclaire även några minnen och drömmar av Freud och försöker påvisa grunderna till dennes »begär«. »Önskans realitet« kan betraktas som en slags sammanfattning av Leclaires kliniska och teoretiska arbeten på 50- och 60-talen, liksom hans syn på det kliniska arbetet i stort. I artikeln »Leclaires maskin« placerar Håkan Liljeland in Leclaires artikel i tiden, lyfter fram delar av dess kliniska, teoretiska och spekulativa aspekter och förbinder dem till en annan viktig artikel av Leclaire, »Drömmen om enhörningen«.

Theodor Reiks essä om de tre kvinnorna i mannens liv är skriven i exil i USA och är framförallt en psykoanalytisk kommentar till Jacques Offenbachs romantiska opera Hoffmans äventyr. Idémässigt knyter den explicit an till Freuds uppsats om de tre skrinen. Texten har också ett värde genom sitt personliga tilltal, vilket ger den ett självanalytiskt inslag. Reiks barndom i Wien kring sekelskiftet träder successivt fram i författarens minne och visar sin levande betydelse för honom.

I texten »Cioran i det realas öken« närmar sig Peter Jansson och Andreas Stiebe den rumänskfranske författaren Emil Michel Ciorans liv och verk. I ett försök att kasta ljus över hur och varför Ciorans egen erfarenhet av exil, sömnlöshet och lidande var närvarande i hans tänkande tar författarna utgångspunkt i Lacans formuleringar av den psykoanalytiska etiken. Frågan som ställs är: förkroppsligar Cioran det realas etik, en etik som följer begäret till den punkt där sanningen om hans värld blottas?

Psykoanalysen upphörde aldrig att fascinera Michel Foucault, och även om hans inställning till den ofta var ambivalent – han kunde såväl kritisera dess anspråk som uppfatta den som en förebildlig vetenskap – befann han sig trots allt långt från det ensidiga avståndstagande som vissa läsare velat finna hos honom. I den här översatta intervjun från 1981 talar han om sin syn på Lacan och hyllar denne som psykoanalysens befriare. Han nämner även hur han som student själv frigjorde sig från den etablerade skolfilosofin genom en tillägnelse av psykoanalysens kritik av den humanistiska subjektsuppfattningen. I en inledning till intervjun redogör Mathias Alvidius kortfattat för den skiftande bedömning av psykoanalysen som kommer till uttryck i Foucaults verk.

Ulf Karl Olov Nilsson och Jonas (J) Magnusson har översatt några dikter av den franske poeten och matematikern Jacques Roubaud. Dikterna kommer från samlingen Quelque chose noir, poèmes, som utgavs 1986.

Hundraårsminnet av den italienske arkitekten Carlo Scarpas födelse uppmärksammas i år i Italien. Scarpa publicerade egentligen aldrig några texter, men vi kan här presentera en transkriberad föreläsning från 1978, »Tusen cypresser«, där Scarpa berör några av sina viktigaste arbeten och tankar. I en kommentar till föreläsningen belyser Johan Linton Scarpas rika och sammansatta förhållande till historien och den konstnärliga traditionen.

Numret avslutas med en dikt, »Synopsis«, av Ulf Karl Olov Nilsson.

Nästa nummer kommer att uppmärksamma det faktum att det var 150 år sedan Sigmund Freud föddes.

Per Magnus Johansson