Psykoanalytisk Tid/Skrift 2007 18-19

Psykoanalytisk Tid/Skrift 2007 18-19

Innehåll

Psykoanalytisk Tid/Skrift nr 18-19

Per Magnus Johansson

Om Liedmans avskedsföreläsning

Per Magnus Johansson & David Karlsson

Ett marathonlopp genom idéhistorien. Avskedsföreläsning den 19 juni 2006

Sven-Eric Liedman

Sigmund Freud och psykoanalysens aktualitet

Jonas Gilbert

Sigmund Freud – 150 år

Per Magnus Johansson

Kanon och kritik – en debatt och några eftertankar

Thomas Karlsohn

Barnet och det outsägliga

Julia Kristeva

Resa till nattens ände – en läsning

Annika Stiebe

”Svensken” och hans dotter – i det förra sekelskiftets ryska kultur

Magnus Ljunggren

Turkisk identitet – mellan öst och väst

Ingmar Karlsson

Istanbul

Einar Askestad

Ringstrasse, dess kritiker och den urbana modernismens födelse

Carl E. Schorske

Några saker värda att minnas i förhållande till de stenar som lämnats oss av antikens människor

Leon Battista Alberti

Någonting om minnet i förhållande till de konstruktioner som lämnats oss av tidigare människor

Johan Linton

Per Magnus Johanssons ledartext

Nummer 18/19 av Psykoanalytisk Tid/Skrift inleds med att vi publicerar Sven-Eric Liedmans avskedsföreläsning som han höll i juni 2006. Här finns ett viktigt dokument om universitets historia.

Liedmans föreläsning följs av den inledning undertecknad höll i Göteborg i slutet av året med anledning av att det var 150 år sedan Freud föddes. Manuskriptet har bearbetats något inför tryckningen.

Med utgångspunkt i den diskussion om en litterär kanon som sommaren 2006 utbröt på svenska kultursidor behandlar idéhistorikern Thomas Karlsohn i sin artikel motsvarande debatt i USA, där resonemanget vidgats från en sedan länge pågående diskussion inom universiteten till en offentlig angelägenhet som kommit att gälla hela det humanistiska kunskapsfältets öde. Karlsohn undersöker den konservativa respektive den liberala och vänstersinnade argumentationen men framhåller också att försvar respektive kritik av kanon inte kan jämställas med en viss politisk hållning.

Kanondebatten äger rum i ljuset av en rad grundläggande förändringar på samhällelig och kulturell nivå, innefattande bland annat den position som tillkommer den bokliga bildningen. Avslutningsvis diskuterar Karlsohn den form av relativism beträffande texters kvalitet och historiska sammanhang och de krav på samtidsrelevans som kanonkritikerna för fram och ställer mot detta kanons betydelse för humanioras traditionsförmedlande funktion i samhället.

Julia Kristeva, som intervjuats i tidigare nummer av Psykoanalytisk Tid/Skrift, diskuterar i sin artikel »Barnet och det outsägliga« språkets ursprung, möjligheter och gränser. Språket utgör också utgångspunkt i Annika Stiebes analys av Louis-Ferdinand Célines Voyage au bout de la nuit. Stiebe undersöker med hjälp av Célines romantext förhållandet mellan litteraturen och psykoanalysen.

Magnus Ljunggren, professor i ryska, porträtterar i sin artikel den fascinerande Aleksej Venkstern. Han belyser samtidigt initierat det förra sekelskiftets ryska kultur.

Ingmar Karlsson, Sveriges generalkonsul i Istanbul och författare till ett flertal böcker, skildrar i en tät och uppslagsrik artikel turkarnas historia och sammansatta identitet. Han belyser också den senaste tidens religiösa och politiska utveckling i Turkiet och den »identitetskris« som aktualiserats i samband med nationens ansökan om medlemskap i EU.

Som en pendang till både Ingmar Karlssons artikel, de artiklar i detta nummer som har med stadskultur och arkitektur att göra samt bildmaterialet framträder dikten »Istanbul« av författaren Einar Askestad.

I sin bok Fin-de-Siècle Vienna gör Carl E. Schorske en inträngande analys av den intensiva och omvälvande kulturella och politiska utveckling som ägde rum i Wien i anslutning till det förra sekelskiftet. Psykoanalytisk Tid/Skrift har tidigare (2005:13) publicerat ett kapitel ur boken, »Politik och fadermord i Freuds Drömtydning«. I »Ringstrasse, dess kritiker och den urbana modernismens födelse«, som utgör det andra kapitlet i boken, behandlar Schorske den intrikata väv av politiska, ekonomiska, sociala samt personliga psykologiska och konstnärliga hänsyn som kan urskiljas bakom de konkreta husfasaderna i Ringstrasse-Wien.

I sina tio böcker om arkitekturen, De re ædificatoria, färdigställda 1452 och tryckta för första gången 1485, skriver renässansarkitekten Leon Battista Alberti i andra bokens nionde kapitel om olika stensorter, deras historia och användningsområden. Johan Linton har översatt kapitlet till svenska och använt det som utgångspunkt för en egen text som försöker fånga något av de sammansatta förutsättningar utifrån vilka miljöer och byggnader blir till och formges. Texterna illustreras med fotografier från området kring Eriksberg, i närheten av den plats där Karl IX:s Göteborg uppfördes i början av 1600-talet. Fotografierna ställs mot bland annat gravyrer ur den franske gravören och arkitekturteoretikern Sébastien Le Clercs (1637-1714) verk Traité darchitecture avec des remarques et des observations très-utiles pour les jeunes gens qui veulent sappliquer à ce bel art (1714), ett arbete som av vissa arkitekturhistoriker har ansetts förebåda funktionalismen i arkitekturen.

Nästa nummer av Psykoanalytisk Tid/Skrift kommer ut till Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg i september.

Per Magnus Johansson


Warning: Uninitialized string offset 0 in /home/freudian/permagnusjohansson.com/wp-includes/class-wp-query.php on line 3766