I Växjöbladet/Kronobergaren fredagen 4 september 2020 om Per Magnus Johanssons bok som kommer ut under hösten på Bokförlaget Daidalos.
Läs hela texten här:
Per Magnus skriver om Strindberg och Freud – Ny bok om giganterna som fångade sekelskiftets idéströmningar
En genial förmåga att fånga människans psykologi och att skildra hennes utsatthet, förenar August Strindberg och Sigmund Freud, menar idéhistorikern och psykoanalytikern Per Magnus Johansson. Snart släpps hans bok ”Sekelskiftet 1900 – August Strindberg och Sigmund Freud”.– De speglar samma tidsanda och idéströmningar som präglade åren kring sekelskiftet 1900.
Per Magnus Johansson, som huvudsakligen är bosatt och verksam i Göteborg, men som har skrivarbostad i Lidhem söder om Växjö, är inom kort aktuell med ännu en intressant bok, denna gång med fokus på intertextualiteten mellan giganterna August Strindberg och Sigmund Freud.
– Konstigt nog är det ett outforskat område. Trots att båda var verksamma ungefär samtidigt och präglades av samma tidsanda och idéströmningar så har ingen Freudforskare tidigare trätt in i Strindbergs värld. Tänk bara på det anmärkningsvärda sambandet att Sigmund Freud gav ut ”Drömtydning” 1900 och August Strindberg ”Ett drömspel” strax därpå 1902. Per Magnus har ända sedan ungdomen läst och fascinerats av August Strindbergs litterära verk.
– Jag kände igen mig i hans texter. De fångar människans psykologi, inre konflikter och hennes utsatthet. Att läsa Strindberg har för mig alltid varit meningsfullt, berörande och inspirerande. Någon avsikt att skriva om Strindberg hade jag dock inte initialt.Men med tiden har Per Magnus funderat mycket på intertextualiteten mellan Strindberg och Freud.
– Jag har haft planer på att skriva den här boken i 15 år, tanken har värkt i mig. Men det har varit en lång process. Att ta mig an alla textmassor och bottna i ämnet tog 15 år.I ”Sekelskiftet 1900 – August Strindberg och Sigmund Freud” lyfter Per Magnus fram de många beröringspunkterna mellan de två framstående författarna, som båda har en självklar plats i den västerländska kanon.
– De behandlar samma frågeställningar och föreställningar, bland annat moraliska inre konflikter om vad som är riktigt att göra och vad vi inte bör göra. Det finns en dialektik. I Strindbergs novell ”Samvetskval” är det till exempel tydligt att freudianska föreställningar och begrepp som överjag, jag och det fångar de frågeställningar som Strindberg gestaltar i novellen.August Strindberg hyste en stor tilltro till vetenskap och Sigmund Freud hade regelbundet litterära referenser i sina böcker och artiklar. Att kombinera vetenskap och skönlitteratur upplevs i vissa kretsar som något kontroversiellt, men Per Magnus tycker att skönlitteraturen borde ha en självklar plats också inom flera vetenskapliga discipliner.
– Skönlitteraturen konkretiserar psykologiska teorier och ger en fördjupad förståelse för människans villkor. Som psykoanalytiker har jag erfarit och upplevt hur abstrakta idéer genom att läsa skönlitteratur tagit konkret form. Jag tror att både psykologer, psykiatriker och psykoterapeuter skulle kunna få en djupare förståelse för människans villkor om de på allvar knöt an till skönlitteraturen.
DAVID FÄRDIGH
BILDTEXT
Utforskar två giganter. Idéhistorikern, psykoanalytikern och författaren Per Magnus Johansson är aktuell med boken ”Sekelskiftet 1900 – August Strindberg och Sigmund Freud”
